Är det inte meningen att man ska vara glad på våren? solen värmer, blommorna knoppar och slår ut, det är så mycket glatt folk på stan som börjar med kortare byxor, tunnare jackor och de ler, de skrattar, de sitter på bänkar och njuter av solen. Men jag är inte en av dom. Jag brukar vara det. men jag känner mig tom. fast ändå inte. Det är som om någon har sågat ut ett stort hål i mitt bröst, för att sen fylla det med bly. Jag känner mig så tung. och ibland får jag svårt att andas. Kan det inte bli min tur att bli räddad?